Nurse in change!

tisdag 30 augusti 2011

Valplycka

Då kommer vi till hundäventyret. Jag har som sagt önskat att vi skulle skaffa hund i ca 5 år, många timmar på vovve.se, blocket och diverse kennelklubbar. Min man har inte varit lika entusiastisk men skam den som ger sig. Under en lång tid hade han det lätt att värja sig, det var då jag pendlade mellan Vimmerby och Västervik. Det var då omöjligt att skaffa hund eftersom jag inte skulle hinna hem och tillbaka på lunchrasten och en jycke behöver ju gå ut. Men så bestämde jag mig för att göra en drastisk förändring och sökte jobb i Vimmerby. Jag trodde inte jag skulle få det men försöker man inte kan man inte vinna. Till min stora lycka fick jag jobbet och helt plötsligt blev situationen annorlunda jag kunde nu bearbeta min man på allvar.

Det tog ett år, jag hade efter mycket om och men bestämt mig för vilken ras det skulle bli och jag hade turen att en kull skulle bli leveransklara till midsommarveckan då jag gick på semester. Vi åkte till Örebro och där träffade vi de mest underbara små boxervalpar. Jag ville ha en brun hane och det fanns det en av i kullen, uppfödaren bad oss bekanta oss med valparna och jag var så nervös över att hon skulle säga att han var tingad. Efter ca en timme talade hon om att hon ville sälja en valp till oss och att det var frågan om den bruna hanen. Jag höll på att börja gråta. Så vi fick åka hem och bestämma oss (absolut inte på kenneln sa hon), men dagen efter ringde jag och talade om att vi ville ha valpen. Han hette då Hampus (ett namn ingen i familjen ville behålla) så vi fick sätta oss ner och ha familjeråd, tillslut enades vi om Neo och det var bara att vänta tre långa veckor.

Nu har vi haft Neo i 2 månader och han är en helt underbar valp med allt det innebär. Han älskar att ligga i soffan då gärna på någon, han biter oss i fötter och händer men nu för tiden sker det mest när han är övertrött. Han äter som en häst, agerar damsugare så fort möjligheten uppstår, han kan gå på promenad i 30 minuter och trots det kissar och bajsar han på baksidan när han kommer hem. Han hatar vatten men fullkomligt avgudar sin familj. Det är alltid någon som blir glad när man kommer hem och alltid någon som älskar en villkorslöst. Till och med min man har fallit pladask för den lilla krabaten (snart 16kg) och kan inte låta honom vara.

Neo är en ängel i en gangsters kropp, precis som det står på nästan alla sidor om boxrar.Nu är vi alltså 6 stycken Ekbergare, två vuxna, två underbara barn, en något skeptisk katt och en helt typsikt sprallig valp.
Så nummer två på listan om förändringenstid är genomförd och i full gång.

söndag 28 augusti 2011

Bröloppsdag

Ja i dag har jag och min älskling varit gifta i 12 år och det betyder siden enligt listan över bröllopsdagar. Så vi har alltså få ett lent och vackert år framför oss hoppas jag:) Puss min älskade man.


Jag har varit lite dålig på att skriva den sista tiden men tänkte nu ta ett krafttag. När jag startade den här bloggen hade jag flera saker framför mig och tyckte att det skulle vara bra att skriva av sig någon stans. Nu har jag nått i mål gällande dessa och då tänkte jag göra en liten sammanfattning.



Vi bestämde oss för att göra om vårat kök, det var min man som tog beslutet vilket gjorde hela processen lättare för mig. Annars brukar det vara jag som vill renovera och då kan det vara lite gnälligt emellanåt från makens sida. Vi anlitade hjälp för att det skulle gå smidigt, köket, golvet, kaklet och vitvarorna tog vi i från Albins byggvaruhus. Orsaken till det var att de har kvalitetsgrejer men också för att servicen där var kanon. Allt ordnades smidigt av en väldigt serviceinriktad man, han var hemma och tog mått, ritade olika förslag utifrån våra önskemål och tog hand om alla beställningar. Det var inga problem med leveransen vilket det oftast kan vara när man beställer så mycket. Kök och kakel sattes upp av en snickare och min man och vi fick hjälp med el och rör. Det blev en relativt dyr historia men när det väl var klart var det värt varenda spänn. Vi är enormt nöjda med vårt kök och det känndes som hela huset fick ett lyft.

lördag 13 augusti 2011

Födelsedagsbestyr

I dag har min äldsta son fyllt 16 år, åren de går med en väldans fart. I ena stunden håller man de små knytena i famnen och i andra stunden tittar de ner på en. Det känns skönt att se hur han utvecklas och växer. Det här med födelsedagspresenter är verkligen inte lätt, fram tills i torsdags sa han bara att det blir bra men pengar. Jaha tänkte jag och min man då får det väl bli så då + lite kläder. Men när sonen kom hem från ett läger i torsdags hade han plötsligt kommit på att han nog ville ha en platttv.
En platt tv, ja det hittar man ju bara så där. Jag menar den kan ju inte kosta hur mycket som helst. Så vi åkte till Expert, fanns billigt men grynig bild. Intropris, inget billigt alls (konstigt). Min man sa -Vi åker till audio video - Ja där har jag då aldrig hitta något billigt men ok då svarade jag. Och döm om vår förvåning, där stod en fin 32 tum för 2777kr (extra pris) och bilden var kanon. Så vi slog till, det gick så snabbt att försäljaren sa -Har aldrig sålt en tv så snabbt. Hem med tv och nyinköpta kläder, skönt att det var fixat.
Sen skulle det planeras fika när mor och far föräldrar skulle dyka upp, tårta är han inte så glad i så jag bestämde mig för att svänga i hopp några pajer. Det blev blåbär, ananas, och rabarber pajer, glas och vaniljvisp. Himmelskt gått vilket även födelsedagsbarnet godkände.
Kvällen avslutades med GP i Målilla, ja inte för mig då eftersom jag har beredskap och familjen nog inte skulle uppskatta att bli lämnade om jag var tvungen att åka till jobbet, Men, men huvudsaken att resten av familjen har det roligt, jag har ju i alla fall min lille hund.

fredag 5 augusti 2011

Gastric by pass operation

Wow jag har nått mitt mål!!!!
Idag nådde jag gränsen för normalt BMI, min aktuella vikt är nu 75 kg och jag känner mig helt galet glad. Jag trodde verkligen inte att det skulle gå, läkarna sa att det är få personer som går ner hela vägen. Oftast hamnar man ca 10 kg över BMI gränsen och får sen jobba hårt om man ska ta sig ner, men icke sa nicke. Den här bruden tog sig dit i alla fall. Ja nu ska ni inte tro att jag inte jobbat för det, jag tränar, äter inget godis eller dricka. Jag äter nyttig mat (för det mesta) och regelbundet 6 mål om dagen. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och mellanmål. Det jag måste bli bättre på är att dricka mer på jobbet (vatten alltså) hihihi. Med tanke på vart jag jobbar ville jag bara klargöra det.
Så nu bär det av ut till stugan med familjen och i kväll ska jag ta ett glas rosé för att fira.
Puss på alla härliga människor.