Nurse in change!

söndag 13 mars 2011

Livsglädje

Ja då var första veckan efter sjukskrivningen snart till ända, mycket har hänt vilket jag märkte i fredags kväll. Planerade en mysig kväll framför tv med familjen, men kroppen hade en annan plan. Kan berätta att jag aldrig somnar framför tv, speciellt inte när jag hittat en bra film. Man kan nog säga att jag är tv missbrukare i litet format, men efter en halvtimme in i filmen började mitt huvud nicka. Jag kämpade emot hårt men tillslut fick jag ge mig och snällt masa mig in i sängen. Det är inte lätt att vara pigg när man är van vid att vila stora delar av dagen, men jag saknar inte sjukskrivningen utan är tvärt om väldigt glad över att vara tillbaka på jobbet.

För en tid sen började de sända reklam inför ett nytt kalla fakta program, den här gången skulle det handla om gastric by pas opererade och de biverkningar som kan uppstå. Reklamen skrämde faktiskt mig och jag var fast besluten att inte se programmet, Men när klockan slog nio och kalla fakta startade så kunde jag inte hålla mig, det är jag faktiskt glad för nu. Jag känner verkligen med de som var med i programmet och jag hoppas att det inte sker med mig.
Den här gången blev jag  faktiskt glatt överraskad av kalla fakta, normalt går de på som bulldosers och man kan inte se ett uns av positivt men den här gången tyckte jag att de fick fram bra synpunkter. Det finns ju uppenbarligen ett skriande behov av psykiatrisk hjälp hos många som genomgått operationen, men jag tror att den hjälpen även behövs innan operationen. Kanske behövs det mer kontroll innan man blir godkänd, du blir inte alkoholist pga en operation, du blir det för att du har en tendens att missbruka redan innan och i detta sammanhäng var det ju mat som missbrukas och sedan ersätts av alkohol. Du blir inte heller sittande inne i en lägenhet väntande på att någon skall ge dig hjälp om du inte haft de tendenserna innan, utan du tar tag i problemet och söker upp den hjälp du behöver. Är det inte ett fysiskt problem så får man väl testa och se om det kan vara ett psykiskt.
Man ska inte behöva göra det själv utan sjukvården borde se till att man får den hjälp man behöver, men gör de inte det bör väl den egna självbevarelsedriften kicka in om inte för en själv så i alla fall för barnens skull.

Nu är det här en högs personliga åsikter och stödjs inte av någon forskning men vi har ju faktiskt ändrat om vår anatomi så fel kan ju uppstå. Sen tycker jag att det känns lite fel när de som intervjuades i tv säger att man blir inte lycklig bara för man är smal. Är det bara därför som de genomgått operationen så förstår jag varför de mår dåligt. För min egen del har jag förlägne sen insett att jag aldrig kommer bli någon fotomodell, orsaken till att jag genom gått operationen är för att jag vill må bättre, bli mer hälsosam och leva längre för min skull och för mina barn.

Oj vad mycke åsikter hon hade då tänker kanske ni, vänta du bara tills du själv råkar ut för något problem. Ja kanske jag gör det, men då tar jag och tacklar det då, för nu mår jag toppen och känner mig ortoligt tillfreds med mig själv och mitt beslut:)) Och jag hoppas verkligen att de som inte mår bra efter operationen kan få den hjälp och det stöd som de behöver så de kan gå vidare med sitt liv.
Jag kände mig bara en aning pretentiös efter jag skrivit det här, så bilden får symbolisera allas åsikter!