Op.forts

Tiden läker alla sår
Då var det 4 dagar sen jag opererades och smärtan börjar avta. På magen har jag 5 nitade ingångshål som än så länge verkar läka bra. Jag har haft rätt mycket värk under de här dagarna men jag ska nog inte klaga, träffade en kvinna på avdelningen som opererades förra fredagen och av någon anledning så gick tunntarmen sönder efter 1 dygn, så de fick ta henne med ilfart till op. igen och öppna upp hela buken. Hon sa att det såg ut som om de sytt henne med ståltråd och hon var väldigt smärtpåverkad.
Jag hade turen att få 3 kompisar som alla skulle opereras samma dag, två män och en kvinna, de var väldigt trevliga det ända som störde mig, var att alla tre gick ifrån avdelningen som små kvittrande fåglar utan någon som helst smärta eller problem att få i sig vätska. Själv blev jag kvar en dag extra då jag fick flera smärtgenombrott och blodtrycksfall, det kändes säkrare att bli kvar då. Min älskade man kom och hämtade mig och resan hem gick ganska bra, men jag har inte gjort så många knop sen jag kom hem, sovit, försökt dricka och i mån av ork försökt fixa lite i köket.
Köket hade min man verkligen kämpat med så att så mycket som möjligt skulle vara färdigt, åh vad nöjd jag är det blev så fint och fräscht precis som jag önskat. Nu ska jag hitta lite piff i form av gardiner och dukar så att det blir lite färg i vårt hus.
Som sagt va så går det långsamt framåt och jag kan villigt erkänna att jag är väldigt blödig, känner ofta för att gråta, så jag får väl leta upp en snyft film så att det lossnar.
Igår fick jag en underbart vacker sommar bukett från mitt arbete och det fick tårarna att rinna och hjärtat blev varmt. Jag saknar mina kollegor men känner att jag behöver tid för att hitta nya rutiner i vardagen, som det ser ut nu är jag glad om jag lyckas få i mig mat.
Ingen hunger eller mättnadskänsla kan bli jobbigt i längden.

Som ni ser är det inte mycket mage kvar att stoppa mat i, vilket leder till att..

flytande kost är viktigt till en början.