Gastric by pass operation

Hu vad tiden går, det är snar 5 månader sen jag genomgick min operation. Kilona har verkligen rasat av men nu kan jag ärligt säga att jag tycker att det är helt ok att det går långsammare. Jag har kommit på några saker som är negativa med den här operationen, det är inte många men ändå.

• Jag har gått ner så snabbt att jag nu väldigt lätt får blodtrycksfall. Sitter jag på huk virrar det till ordentligt när jag reser mig. Reser jag mig för snabbt lika så. Jag har ju fått ett bra blodtryck men nu är det ju som sagt närmare till lågt när det susar till.
• Jag har börjat röka igen och det är inte bra, eftersom jag jobbar med en del missbrukare så har jag kommit till insikt med att det är ett beteende jag har. Jag känner nu att jag måste komma till rätta med varför jag har det. Efter sommaren skall jag se om jag kan få kontakt med någon KBT-terapeut så jag kan få hjälp med att identifiera problemet och jobba bort det. Jag förstår verkligen varför det är så många som åker dit i andra missbruk efter den här operationen och jag tycker nog att det är en del som borde ligga på sjukvården att ha koll på efter operationen.
• Illamåendet är en grej som är lite irriterande, nu säger inte jag att det är ett jätteproblem, men när det är varmt ökar det och det blir då svårt att äta.
• Jag har nu fått ett ökat håravfall, för er som inte känner mig (om det är någon sådan som läser det här) så har inte jag det tjockaste håret så nu känns det verkligen att jag tappar. Min frisör var dock ej orolig så jag får lita på henne. Jag vet att det brukar ordna upp sig efter ett halvår så jag förlitar mig på det. 

Så det var den lilla listan, men jag kan säga att om jag skulle skriva allt som varit positivt så skulle det här inlägget bli alldeles för långt:)
Jag kan dock berätta en rolig händelse som inträffade igår. Jag skulle kolla på lite nya kläder (en dyr men rolig biverkan) jag tog två skjortor a stl 44 och en helvit klänning. När jag kom in i provhytten provade jag klänningen den satt perfekt, sen tog jag på mig en skjortorna och upptäckte att den var på tok för stor (har som sagt inte hänt för många gånger i mitt liv). Konstigt tänkte jag och kollad klänningen och upptäckte då att jag fått tag på stl 42, jippi jag har kommit ner till 42. Det kändes helt fantastiskt där har jag inte varit på 15 år. Gud vad glad jag blev, jag kan ju också tillägga att jag är 2hg från 45 kg så livet känns gött.

Nu skall jag återgå till min lilla valp som vankar omkring, han är väldigt mattig just nu, verkar vara orolig att jag ska försvinna så det gäller att visa att matte aldrig försvinner helt, utan kommer tillbaka till sin lilla ängel:)

Foppatofflor är av någon anledning helt oemotståndliga men de går oxå väldigt lätt sönder. Så vi plockar undan dem, men får han mot förmodan tag på en så släpper han inte:)