- Först förnekade jag det, min pojkvän (nu man) var nöjd med mig, jag blev lat och mat var gott.
- Kilona blev fler och jag blev deppig, mat var bra tröst och min pojkvän var nöjd med mig (det var i alla fall vad han sa).
- Jag blev med barn tjo ho, bara graviditeten kräver en egen blogg. 30 kilo upp inte speciellt många ner.
- 2,4 år senare ytterligare ett barn tjo ho, dennna graviditeten var fruktansvärd (inte ens en blogg klarar av den). Flera kilo upp, få ner.
- Jag började på viktväktarna, jag skulle gifta mig, gick ner massor, var vacker, blev nöjd, gick upp igen...
Nu klarar inte kroppen det mer, inte jag heller för den delen. Jag vill bara må bra hipp hipp hurra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar